"Ny" runsten hittad på Repperda Sunagård

:haraldtR.....brubur: sin:

 

Harald .... broder sin

 

Denna runsten upphittades i samband med att ett gammalt utedass revs för att ge plats åt ett nytt garage 2001. Det var av en ren slump som denna sten uppmärksammades av en granne, Stig Bäcklund, som var på besök för att se på byggnationen. Stenen låg bland grävmassor som var påväg att fraktats bort. Stenen flyttades åt sidan och garagebygget fortsatte.

 

Det troliga är att stenen låg som en brosten in till dasset.

 

Efter färdigt garage ställdes stenen upp i närheten av fyndplatsen i en slänt bakom det nybyggda garaget.

 

År 2003 togs kontakt men Jönköpings Läns Museum för att informera om fyndet. Det blev stor uppståndelse att en "ny" runsten påträffats. En delegation på 4 personer tog sig från Jönköping per omgående ner till byn Repperda för att beskåda fyndet. Efter besöket togs stenen med till Läns Museum för restaurering och dokumentation.

 

Efter lång väntan var det dax att åter placera ut den nymålade runsten på ny väl utvald plats av länsantikvaraie Linnea Varenius. Det blev på tomet intill liten grusväg på gården. Bilden visar gemensamma anstängningar att återsätta stenen.

 

Runsten utved väg 47 i Repperda

: bui : sati : stin : pana : eftir: purkut :

 

Boe satte denna sten efter Torgöt, (sin) broder

 

Runstenen är av granit och har en enkelt utformad runslinga, som löper längs ytterkanten, och slutar upptill med en enkel knut. Slingan innesluter delar av ett s.k. flätkors som även flätats kring en ring - ett exempel på en unik skandinavisk korsform.

 

Stenresarens namn Boe lever kvar än i dag som namnet Bo. Namn på Tor, som i Torgöt, var mycket populära under vikingatiden i hela Norden och kanske allra mest i Västnorden. Vi möter det ofta i andra runinskrifter som i Torbjörn, Torsten m.fl. Att namn med Tor var så populära kan ha samband med att guden Tor, Odens äldste son, var åskans gud och därför ansågs som den starkaste av gudarna.

 

Repperdastenen omnämns redan1667 mycket kortfattat, men 1690 blev den mer utförligt beskriven: "Widh Byen Repperda, som förmenes skulle fordom werit een lijten Stadh [...] ståår een högh uprest Runsteen ofwan till spetzigh, ståendes der på, så wijda meeningen uthsökias kunnat, desse ordh: Thoor Torrgott reser Steen åth Kebbo Bruder sinom." Runstenen står på ursprunglig plats, endast femtio meter från socknens största gravfält från yngre järnålder (ca 550-1050 e.Kr.) med 13 högar, 45 rösen och 80 stensättningar. Här kan vi uppleva ett intressant symbolmöte mellan kristenhetens främsta symbol, korset, och heden domen, som det stora bygdegravfältet representerar. Kanske runstenens kors vill ange art det hedniska gravfältet nu också inrymmer kristna begravningar?

 

Trakten kring Emådalgången är rik på fornlämningar. Repperda, med socknens största gravfält och fyra kända runsrenar av vilka två idag finns bevarade, vittnar om art orten utgjort en bygdens mittpunkt redan för tusen år sedan. Ortnamner Repperda ar ett ryd-namn och har bedömts ha forhistoriska rörter mot bakgrund av att byn var stor (nio gårdar) vid medeltidens slut. De runstenar som ännu finns kvar i Repperda står resta invid gamla landsvägen från Vetlanda österut mot Målilla och vägarna här har förmodligen varit i bruk alltsedan förhistorisk tid.

Sm 87

Repperda

Alseda socken

Östra härad

Vetlanda kommun

 

 

 

 

 

Sm 89

Repperda

Alseda socken

Östra härad

Vetlanda kommun

Kontakt: Anders Hjalmarsson 070-333 40 92 Email: anders.hjalmarsson@repperda.se